4 typer av sociala signaler barn behöver kunna

När människor himlar med ögonen, blinkar när de säger något eller använder en sarkastisk ton, kommer de flesta barn att förstå meddelandet. Men barn som har problem med sociala färdigheter missar ofta dessa ickeverbala signaler. Och det kan få dem att missförstå människor och läsa situationer fel.

Lär dig om de fyra typerna av sociala signaler barn bara måste kunna.

1. Ansiktsuttryck

Hur vi använder dem: Vi använder våra ansikten för att uttrycka hur vi känner, oavsett om vi tänker göra det eller inte. Vi höjer på ögonbrynen när vi ifrågasätter något, ler brett när vi är glada och surar när vi känner oss arga.

Varför de spelar roll: Ansiktsuttryck kan vara de mest uppenbara sociala signalerna. Det är svårt att dölja en känsla när den ”skrivs över hela ansiktet.” Och det kan vara frustrerande när någon misslyckas med att ”läsa” hur vi mår.

Vad kan hända när barn saknar dem: I korridoren ser Leah sin favoritlärare, som pratar strängt med en annan elev. Leah springer mot honom och ropar:

”Hej Mr. Lenz! Herr Lenz, hej!”

Han vänder sig mot henne och rynkar på ögonbrynen och höjer ett finger mot henne för att säga:

”Ge mig en minut.”

Men Leah fortsätter springa ändå.

2. Kroppsspråk

Hur vi använder det: Ibland är en känsla så stark att den påverkar hur vi för vår kropp. Vi sjunker ihop med axlarna när vi är trötta, rycker på axlarna när vi inte vet svaret och lägger till ett steg i steget när vi är glada.

Varför det är viktigt: Kroppsspråk kan vara ofrivilligt eller göras med avsikt. Oavsett vilket är det ett viktigt sätt att kommunicera. Vissa barn kan helt missförstå vad som sägs. Och människor kan känna sig irriterade när de tecken som de ger ifrån sig med sin kropp ignoreras.

Vad kan hända när barn missar det: På rasten ber Sandra Annika två gånger att leka tag med henne. När Sandra närmar sig Annika en tredje gång märker hon inte att Annika korsar armarna och skakar på huvudet.

3. Tonhöjd och ton

Hur vi använder det: Vissa stämningar kräver höga eller låga röster och snabbt eller långsamt tal. När vi behöver få fram något viktigt pratar vi snabbt och brådskande. När vi ställer en fråga höjer vi tonhöjden för det sista ordet eller två.

Varför det är viktigt: Förändringar i rösten kan ibland ändra innebörden av det som sägs. Men vissa barn tar tal för bokstavligt och missar nyanserna. De kanske inte förstår skämtet eller när barn är elaka.

Vad kan hända när barn missar det: På gymmet frågar Noah om han får vara med i Dans basketlag. Dan säger sarkastiskt, ”Ja, du kan leka med oss” och går därifrån. Noah följer efter Dan och tror att han sa ja.

4. Personligt utrymme (även känt som fysiska gränser)

Hur vi använder det: Om vi ​​är intresserade av någon, tenderar vi att flytta närmare (men inte för nära). När vi tar ett steg bort signalerar vi att vi hellre håller avstånd.

Varför det är viktigt: Att stå för nära (eller för långt ifrån) någon kan vara besvärligt. Det kan också kommunicera något barn inte menar att säga. Att hålla ett lämpligt avstånd eller gräns är särskilt svårt för barn med funktionsproblem.

Vad kan hända när barn missar det: På hennes födelsedagsfest sträcker sig Clarice efter en kram från sin vän Molly. Molly backar tillbaka. Clarice ger henne en sårad blick och tänker att Molly just har avvisat henne.

Barn med problem med sociala färdigheter och andra inlärnings- och tankeskillnader kan ha problem med att förstå ansiktsuttryck, kroppsspråk, ton- och tonhöjdsförändringar och personligt utrymme.

Men du kan hjälpa ditt barn att lära sig att lägga märke till och tolka sociala signaler. Lär dig mer om de färdigheter ditt barn behöver på vår blogg.