Tålamod. Det är något som många av oss föräldrar önskar att vi hade mer av. I mina samtal med föräldrar frågar jag ofta hur de reagerar när deras barn reagerar starkt.
De flesta uttrycker en önskan om att de hade mer tålamod med sina barn.
Men vad är egentligen tålamod för något?
För många människor, inklusive mig, betyder tålamod att förbli lugn, även inför ett barns extrema utagerande beteende.
Det innebär att hålla dina känslor i schack så att du kan reagera på ett lämpligt och effektivt sätt, snarare än att skrika eller säga saker du kommer att ångra senare.
Men ärligt talat, är det ens möjligt att ha ett sådant tålamod?
Jag menar, det är möjligt ibland – men är det ett uppnåeligt mål på sikt?
Vi har alla gränser för hur mycket vi tolererar. Detta gör oss inte till dåliga föräldrar. Det gör oss till normala föräldrar.
Låt oss titta på några typiska situationer när föräldrar ofta önskar att de kunde ha mer tålamod:
- Din dotter ber dig (för femtonde gången) om något du redan har sagt nej till, vilket får dig att skrika ett ”NEJ!” som ekar genom hela huset.
- Du ber din son att plocka upp sin smutsiga disk (också för femtioelfte gången) och finner dig själv använda en röst som motsäger all känsla av lugn eller ro.
- Det är måndag morgon och du försöker frenetiskt göra dig själv och alla andra redo och komma ut genom dörren i tid.
- Du har precis kommit hem efter en lång dag. Du försöker få middag på bordet samtidigt som du avbryter ett gräl mellan två av dina barn och hjälper ett annat med sina läxor.
Föräldraskap är svårt, och situationerna ovan är oundvikliga. Det kommer alltid att finnas stress med föräldraskap. Med det i åtanke är här fyra steg du kan ta för att öka din förmåga att ha tålamod.
1. Identifiera dina triggers som förälder
Försök så specifikt som möjligt att identifiera när det är mest troligt att du förlorar ditt tålamod.
Var är det mest troligt att det händer? Med vem?
Till exempel tenderar jag att tappa tålamodet tidigt på morgonen, sent på kvällen eller när det finns en tidsbrist.
Att vara trött eller hungrig kan också pröva mitt tålamod avsevärt. Jag minns när mina barn var yngre sa jag som en förebyggande varning: ”Mamma blir trött och hungrig, vilket betyder att mamma blir sur. Kom ihåg vad som händer när mamma blir sur.”
När du har en klar förståelse för dina triggers (utlösare) kan du gå vidare till steg två.
2. Observera hur du reagerar på ditt barns beteende
Ta dig tid att observera vad som händer med dig när du reagerar.
Vad händer i din kropp?
Ökad hjärtrytm? Svettiga handflator? Svårt att andas?
Känner du att du blir varm?
Vilka tankar har du?
- Han gör aldrig det jag ber honom att göra!
- Hon tjafsar alltid tillbaka när jag säger nej!
- Varför är jag den enda som måste ta itu med detta?
Och hur reagerar du när detta händer?
All denna information är som pusselbitarna, och bilden som den bildar hjälper dig att bestämma din gräns.
För mig blir min andning mer påtaglig när jag triggas. Och jag börjar känna pulsen rusa när min ångestnivå ökar.
Mina tankar går mot allt-eller-inget-tänkande, ett tankemönster där man tänker i ytterligheter och överdriver hur bra eller dåligt saker är. Som ett exempel kan jag säga något så här:
- Varför gör hon alltid så här när vi blir försenade?
Allt-eller-inget-tänkande är bara ett av många sätt vi kan göra oss galna med våra egna tankar.
Det här är tecknen på att mitt tålamod börjar ta slut. Det är viktigt att identifiera när vi blir otåliga, och det kan vi göra genom att känna igen våra vanor.
3. Utveckla en plan för att hantera dina triggers
Nu när du känner till dina triggers kan du utveckla en spelplan för när de inträffar. Denna plan kan innehålla:
- En plan i förväg. Planera till exempel för en övergångstid mellan arbete och hem för att ge dig lite stillestånd.
- En plan för stundens hetta. När det händer, ta ett steg bort från maktkampen, ta lite utrymme för att lugna ner dig, gör djupa andningsövningar och använd dig av lite lugnande självprat.
- Uppföljning. När saker och ting har lugnat ner sig, planera att se över situationen. Sätt dig ner med ditt barn och lös deras val, eller be om ursäkt om du råkar tappa tålamodet.
Underskatta inte kraften i en ursäkt. I motsats till populär visdom, minskar det inte din auktoritet hos ditt barn.
Det är en bra exempel på hur man tar ansvar när ens svar är mindre än fantastiskt.
Det tog lång tid för mig att kunna be om ursäkt för det kan kännas som om du erkänner att du har fel och ditt barn på något sätt kommer att använda det mot dig.
Det finns alltid en chans att detta kan hända, men enligt min erfarenhet har det gjort det mycket lättare för min dotter och mig att ta oss igenom onödiga tjafs.
4. Avsätt tid för egenvård
En annan viktig bit för att behålla tålamodet är att se till att du tar hand om dig själv lika mycket som du tar hand om alla andra.
Vi tenderar att lägga oss själva baklänges alldeles för ofta, till skada för oss själva och våra barn. Det kan vara nästan omöjligt att hålla ett bra humör när man är hungrig och barnen är jobbiga.
Att ta sig tid att göra saker du tycker om – aktiviteter utanför hemmet, en utekväll med vänner eller din partner, eller bara ta dig tid att slappna av – laddar inte bara batterierna, utan lär också ut självvård för din ungar.
Jag ska erkänna att det här fortfarande är en kamp för mig. Jag tycker att det är så svårt att avsätta tid för mig att göra saker jag tycker om. Jag har blivit bättre, men det är fortfarande ett pågående arbete.
Slutsats: Du är bara människa
Hur konstigt det än kan tyckas, kan det vara en positiv upplevelse att tappa tålamodet lite då och då.
Det kan hjälpa dig att känna igen när du sträcker dig för långt.
Om du tänker på tillfällen i det förflutna när du tappat ditt tålamod skulle du förmodligen inse att det vanligtvis händer när du känner dig överväldigad, överbelastad och möjligen underskattad.
Vi har alla gränser för hur mycket vi kan tolerera – vi är trots allt bara människor! Detta gör oss inte till dåliga föräldrar – det gör oss till normala föräldrar.
Jag stötte på en definition av tålamod häromdagen som jag tror är mycket mer lämpad för vad en förälder gör, dag ut och dag in: stadig uthållighet.
Att komma tillbaka, gång på gång, försöka bli mer effektiv, försöka göra vårt bästa för att hjälpa våra barn att växa och utvecklas till framgångsrika vuxna, det är en stadig uthållighet.
Det är en annan, mer betydelsefull typ av tålamod: att hänga med och göra det svåra, även när vi känner för att ge upp.